Eller mer korrekt: den grymma ironin i att USA är så besatta av att politisera de mänskliga rättigheterna – men bara utanför USA:s jurisdiktion.
USA:s besatthet av att politisera mänskliga rättigheter är i många fall en avledande manöver från USA:s egna avskyvärda människorättsliga resultat inom alla områden av den ekonomiska, sociala och demokratiska utvecklingen.
Jag vill inte påstå att det helt saknas anledning att rikta kritik mot Kina – alla länder har ett ansvar att uppmärksamma varandra på oegentligheter och alla länder har ett ansvar att ta till sig kritik. Men när USA väljer att sätta strålkastarljuset på mänskliga rättigheter i Kina är kritiken ofta helt grundlös och baserad på amerikanska falsarier eller in absurdum uppförstorad.
Det 50:e mötet i UNHRC har gått in i sin sista vecka av överläggningar. Vid just detta möte politiserade USA omedelbart frågan om mänskliga rättigheter genom att underteckna ett uttalande som fördömde Kina. I skrivelsen från Nederländerna och 46 andra länder uttrycks “allvarlig oro” över situationen för de mänskliga rättigheterna i Kina, och man räknar upp de populära samtalsämnena i väst om den autonoma regionen Xinjiang Uygur, den särskilda administrativa regionen Hongkong och den autonoma regionen Tibet. Det går inte att förneka att enskilda statsanställda gjort sig skyldiga till övergrepp, men dessa brott har inte varit sanktionerade. Gärningsmännen har alltså hanterats och lagförts i Kina.
Kuba gjorde ett gemensamt uttalande för 70 länders räkning och förklarade att “Xinjiang, Hongkong och Tibet är Kinas interna angelägenheter”. Kinas ständiga representant vid FN:s kontor i Genève, Chen Xu, sade att “desinformation har fått en bred spridning, vilket allvarligt strider mot det ursprungliga syftet med FN:s råd för de mänskliga rättigheterna”.
USA:s politisering av mänskliga rättigheter mot Kina är på ett grymt sätt ironisk. Washington vägrar att erkänna det berg av bevis som visar att de allra flesta av anklagelserna mot Kina är illegitima.
Organisationen för islamiskt samarbete (OIC) skickade en delegation till Kina och uttryckte, i en resolution om delegationens slutsatser, sin tillfredsställelse över landets behandling av muslimer, inklusive uigurer. OIC har 57 medlemsstater och en befolkning på nästan två miljarder människor.
År 2020 gjorde Kuba ett uttalande, undertecknat av 45 länder, som berömde Kinas politik för bekämpning av terrorism och avradikalisering i Xinjiang.
Den 23-29 maj besökte FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter Michelle Bachelet Kinas autonoma region Xinjiang Uygur. Besöket skedde under intensivt tryck från den oupphörliga propagandakampanj som leds av USA, som anklagar Kina inte bara för “kränkningar av de mänskliga rättigheterna” mot den etniska minoriteten uigurer, utan också för att undertrycka information om dem. Bachelet talade med uigurer, kinesiska muslimer och framstående tjänstemän. Hon besökte också fängelser och arbetsplatser. Michelle Bachelets uttalande efter besöket gick stick i stäv med de anklagelser om “folkmord” som det amerikanska utrikesdepartementet framfört.
USA:s tjänstemän reagerade med förtal genom att lögnaktigt påstå att Kina på något sätt hade manipulerat Bachelets besök.
I verkligheten ligger farliga politiska intressen bakom dessa anklagelser mot Kina. Mänskliga rättigheter har politiserats för att starta ett nytt kallt krig – något som definitivt strider mot mänsklighetens rättigheter. Ur USA:s synvinkel är de mänskliga rättigheterna inget annat än ett ideologiskt vapen för dess geopolitiska och imperialistiska ambitioner.
Detta illustreras bland annat av att lagen om förhindrande av uiguriskt tvångsarbete (Uygur Forced Labor Prevention Act) nyligen antogs och verkställdes i USA. Lagen förbjuder alla produkter som tillverkas i Xinjiang att importeras till USA på grundval av påhittad användning av “tvångsarbete”.
Om USA verkligen brydde sig om mänskliga rättigheter skulle man ta itu med sina egna ökande kränkningar.
Fångar i amerikanska fängelser utnyttjad som billig, nästintill obetald, arbetskraft. Faktum är att en stor del av den inhemska produktionen av enklare produkter i USA är helt beroende av det amerikanska fängelsesystemet. Företag i USA gör en årlig vinst på 11 miljarder dollar på fängelsearbete och enligt en färsk rapport från American Civil Liberties Union får fångar över hela USA en usel lön på mellan 13 och 52 cent i timmen och straffas rutinmässigt när de vägrar att arbeta.
Massskjutningarna i USA har blivit regelbundna, och ytterligare sex personer dödades under årets firande av Independence Day av en beväpnad man i Highland Park, Illinois.
Att Roe V. Wade har upphävts är inte bara ett stort bakslag för jämställdheten mellan könen, utan en direkt fientlighet mot USA:s kvinnor, som nu berövats sina reproduktiva rättigheter. Aborträtten ses i Kina som en grundläggande mänsklig rättighet, men valet att göra abort får inte baseras på fostrets kön. Därför får sjukvården inte könsbestämma foster i Kina förrän den gravida beslutat att behålla barnet.
USA:s resultat utomlands kastar ytterligare ljus över den grymma ironin i dess attacker mot Kina. USA:s krig har kostat amerikanska skattebetalare tusentals miljarder dollar och har lett till enorma förluster av människoliv. Bland annat har mer än 200.000 människor dött i Irak under invasionsperioden 2003-2011. Dessutom har USA:s och Natos stödda krig i Libyen, Syrien och Ukraina destabiliserat hela regioner och lett till en massiv flyktingkris.
Den av USA och UK stödda saudiska invasionen av Jemen har kostat hundratusentals liv och dragit ner landet i en svältkatastrof vars dödstal ännu inte går att förutse. USA bombar dessutom Somalia och hotar Salomonöarna med invasion.
Som kronan på verket har USA:s sanktioner mot Venezuela, Kuba, Nicaragua, Iran, Demokratiska folkrepubliken Korea och dussintals andra nationer hindrat tillgången till grundläggande förnödenheter, vilket har lett till tiotusentals onödiga dödsfall.
Sådan är den grymma ironin i Washingtons så kallade omsorg om de mänskliga rättigheterna. Bakom denna hycklande hållning till mänskliga rättigheter finns dock verkligheten att USA:s politik är huvudansvarig för mänskligt lidande, vilket gör det ännu viktigare för amerikanska tjänstemän att använda Kina som syndabock för landets många missförhållanden. Världen börjar tröttna på USA:s bedrägliga korståg.
Hunger, fattigdom, krig, rasism, klimatförändringar och ojämlikhet mellan könen är allvarliga frågor. Mänskliga rättigheter är en allvarlig fråga, och begreppet bör respekteras.
