Binisaya för svenskar

Med austronesiska språk förhåller det sig så att jag är helt novis. Det skall inte få hindra mig att lära mig att förstå och göra mig förstådd, åtminstone på basnivå, främst på binisaya men även i viss grad på tagalog. Den här sidan skall bli min anteckningsbok. Jag räknar inte med att kunna lära mig allt jag antecknar, utan kommer säkert att behöva gå tillbaka till anteckningarna gång på gång. Förhoppningsvis får även någon annan nytta av detta.

Pronomina

Nominativ	Possessiv, Genitiv	Ackusativ, Dativ
ako – ko – jag	ako – ko – min	kanako – nako – ko – mig
ikaw – ka – du, Ni	imo – mo – din, Er	kanimo – nimo – mo – dig, Er
siya – han (maskulinum)	iya – hans	kaniya – niya – honom
siya – hon (femininum)	iya – hennes	kaniya – niya – henne
siya – hen (nebinarii)	iya – hens	kaniya – hen
siya – den (realis)	iya – dennas	kaniya – niya – denna
∅ – det (neutrum)	∅ – dess	kadto – to – detta
kita – ta – te – vi (inkluderande)	ato – våran	kanato – nato – oss
kami – mi – vi (exkluderande)	amo – våran	kanamo – namo – oss
kamo – mo – ni	inyo – eran	kaninyo – ninyo – er
sila – de	ila – deras	kanila – nila – dem

På svenska finns fyra utrum: maskulinum, femininum, nebinarii och realis, medan binisaya inte gör skillnad på genus. Neutrum (det) finns inte som nominativ, possessiv eller genitiv på binisaya utan omskrivs med t.ex. objekt: kadto – to – detta. Observera den viktiga skillnaden i att kita/ato/kanato inkluderar den tilltalade, medan kami/amo/kanamo exkluderar densamma.

Reduktion: I både skriven och talad binisaya plockas stavelser bort ur orden. Att med en apostrof markera i skrift att så har skett rekommenderas, men det är fullt accepterat att låta bli att skriva ut apostroferna. Att vokalerna e och i respektive o och u tillsynes godtyckligt byter ut varandra beroende på vilken dialekt skrivaren talar har sitt ursprung i persiska influenser och ibland struntar man i att skriva ut vokaler inne i ord, dock ej i inledande eller avslutande vokal (t.ex. pg istället för pag).

og → ’g	ikaw og	ka’g
nga → ’ng	babae nga	babae’ng
ang → ’y	naa ang	naa’y

Obestämd form, bestämd form och räkneord: på svenska bestämmer räkneordet en/ett obestämda substantiv när de står som objekt, men på binisaya bestäms substantivet av og/ug (obestämd objektmarkör som även betyder och) medan räkneordet är usa. För att skilja på objektmarkören och konjunktionen rekommenderas att den förra skrivs og och den senare ug, men många struntar i denna regel. Gusto ko og kape, palihug betyder t.ex. Jag vill ha en kaffe, tack.

Giimbitahan ta {kita} – Vi är inbjudna (du också).
Giimbitahan mi {kami} – Vi är inbjudna (inte du).
Maggabii ta’g {kita ug} tuon – Låt oss studera tills i kväll.
Dili ta’ng {kita nga} tanan maigo sa sakyanan – Vi kan inte alla tillsammans få plats i bilen.
Naa ta’y {kita ang} ulan niaging gabii. Oss regnade det igår kväll.

I binisaya står verb alltid med plural om de inbegriper flera personer. Det är t.ex. inte jag som träffat någon, utan någon och jag som träffats. ”Nagkita kami” om jag berättar om mötet för någon som inte var med och ”nagkita kita” om jag påminner någon som var med om mötet [kita (p) = vi och kita (s) = träff/möte är två olika ord].

Passivum

Passivkonstruktionen, till exempel i “Gipalotan ko na ang mga patatas,” kräver dativ och ko kan ju faktiskt stå för nako som är kortform av kanako. Denna mening betyder “Gipalotan nako na ang mga patatas,” som sedan översätts ungefär som “Jag skalade/har skalat potatisen,” och i dessa fall ska ko översättas med “av mig”. Bokstavligen står det alltså “skalades mig redan potatisarna” och en grammatiskt korrekt översättning lyder således “potatisarna har skalats av mig”.

Jag blev förvirrad av detta, eftersom jag tidigare hade översatt passiva meningar på ett korrekt sätt i fråga om innebörd, men felaktigt i fråga om grammatik. Jag har därför lagt in en obearbetad översättning som ligger nära grammatiken och som är åtskild från den flytande översättningen med “≈”. Jag har noterat det tvetydiga ko när det passiva verbet skrivs in som (na)ko; det vill säga: man kan säga och skriva ko eller nako på denna punkt, men det som alltid menas är nako, som i sin tur står för dativ kanako i korthet. Jag har dock inte gjort detta på alla ställen, t.ex. inte när meningen förekommer flera gånger.

Ett annat exempel på detta knasiga passiv: – Namatay siya kay hitagakan sa lubi. Avliden han ty fallen/drabbad av kokos. ≈ Han dog av att en kokosnöt föll på honom. – siya, “han” är subjektet, han dör för att, och nu fortsätter det passivt, “blev träffad” skulle också kunna formuleras på svenska. tagak däremot betyder “falla”, “drabba” är nonsens i passiv form på svenska, så satsen måste formuleras aktivt: “kokosnöten föll på honom”. Samma gäller för övriga personliga pronomen.

ABAKADA

Tecken	Namn	Klass	Beskrivning
a	a	vokal	öppen bakre vokal
b	ba	konsonant	tonande bilabial klusil
k	ka	konsonant	tonlös velar klusil
‘/Ɂ		konsonant	tonlös glottal klusil
d	da	konsonant	tonande alveolar klusil
i/e	e	vokal	mellansluten främre vokal
g	ga	konsonant	tonande velar klusil
h	ha	konsonant	tonlös glottal frikativa
l	la	konsonant	tonande alveolar lateral approximant
m	ma	konsonant	tonande bilabial nasal
n	na	konsonant	tonande alveolar nasal
ŋ/ng	nga	konsonant	tonande velar nasal
o/u	o	vokal	central mellanvokal
p	pa	konsonant	tonlös bilabial klusil
r	ra	konsonant	tonande alveolar tremulant
s	sa	konsonant	tonlös alveolar frikativa
t	ta	konsonant	tonlös alveolar klusil
w	wa	konsonant	tonande labiovelar
y	ya	konsonant	tonande palatal approximant

När två vokaler står ihop formas aldrig, med undantag för ua som uttalas [wa], en diftong i binisaya. Istället separeras vokalljuden med tonlös glottal klusil. Ordet oo (ja) uttalas t.ex. antingen [u’u], [o’o] eller [o’o:].

De flesta ord stavas som de låter och stavningsreglerna är tämligen enkla. De vanligaste undantagen från denna regelbundenhet är följande två: pluralmärket mga [maŋa] och den grammatiska ligaturen nga [naŋa].

Bokstaven e skrivs, med undantag för spanska låneord, enligt regelverket endast efter y, annars skrivs i.

Bokstaven u används för alla stavelser i ett ord utom den avslutande, som skrivs med o. Undantag från denna regel är:

• affix skrivs med o
• spanska låneord
• repeterord behåller delordens o:n
• om ett suffix med o läggs till så ändras föregående o till u
• kon betyder om och kun betyder eller
• og är objektsmarkör och ug betyder och

Diftonger förekommer i följande fall:

• aw [aw] t.ex. ikaw (du)
• ay [ai] t.ex. balay (hem)
• uy/oy [oi] t.ex. kapoy (långtråkigt)
• ua/oa [wa] t.ex. guapa (vacker)

Intressanta konsonantpar:

• by [biy] t.ex. Byernes
• dy [dj] t.ex. dyipini
• kw [q] t.ex. kwarta
• my [miy] t.ex. Myerkoles
• nw [nuw] t.ex. nwebe
• ny [niy] t.ex. nyebe
• py [piy] t.ex. pyano
• sy [siy] t.ex. syento
• ts [ˈtʃ] t.ex. tsismosa

Intonation

fortsättning följer…