Kort om den människorättsliga situationen i Republiken Filippinerna (Ang Republika ng Pilipinas)

The flag of the Republic of the Philippines and the banner of the Armed Forces of the Philippines

Filippinerna är en republik vars president är statschef, regeringschef och överbefälhavare för de [regeringskontrollerade] väpnade styrkorna (AFP). Presidenten har ett mandat på sex år och kan inte väljas om. Politiska partier byggs upp runt starka enskilda politiker och upplöses när dessa drar sig tillbaka från politiken. Det är vanligt att politiker (efter valnederlag) byter eller skapar ett nytt parti, så partier bildas och läggs ned i rask takt.

Filippinsk lagstiftning tillvaratar, med vissa undantag, de borgerliga mänskliga rättigheterna relativt väl (t.ex. kan man avseende diskriminering på arbetsmarknaden konstatera att Filippinerna är förhållandevis jämställt), medan ingen av de socialistiska mänskliga rättigheterna är lagstiftad (dock ger 4P-lagen, efter mexikansk modell, ett visst skydd mot djup fattigdom).

Allmän förskoleålder är 4 år och den 7-åriga allmänna grundskolan startar vid 6 års ålder och är indelad i elementärskola och högstadieskola. Det 3-åriga gymnasiet (undergraduate college) är antingen avgiftsfritt/allmänt eller avgiftsbelagt/privat och detsamma gäller universiteten. Det råder skolplikt, men denna saknar uppföljning.

Sjukvården består av såväl allmänna (nästintill avgiftsfria) sjukhus och läkarstationer, samt privata sjukhus. Det råder inom hela vården, med undantag för de mest exklusiva klinikerna, brist på sjuksköterskor och patienters anhöriga tvingas ta rollen som obetalda vårdbiträden. Detta får till följd att den som saknar anhöriga och inte är ekonomiskt välbeställd endast får medicinsk behandling och ingen omvårdnad. Varje år utexamineras ett stort antal sköterskor, men de flesta av dessa blir omedelbart utlandsanställda (OFW).

Filippinerna antog 2016 ett tiopunktersprogram för social och ekonomisk utveckling.

De främsta bristerna i filippinsk lagstiftning för mänskliga rättigheter är bl.a. att

  1. åldern för straffmyndighet är 12 år.
  2. rätten till skilsmässa är olika beroende på religiös tillhörighet. Kristna har ingen laglig rätt till skilsmässa utan hänvisas till en lång, krånglig och kostsam annulleringsprocess i domstol.
  3. abort är olagligt och straffet är 6 månaders fängelse för den havande kvinnan och upp till 6 år för den som utfört aborten.
  4. barnaga är förbjudet i lag, men lagen har inte tagits i bruk.
  5. våld och tvångsförflyttning av urbefolkning förekommer, i syfte att exploatera naturresurser, med stöd av nationell lag. Det finns fler än 100 olika ursprungliga etniska minoriteter i landet, varav hälften i drabbade regioner.

Trots relativt föredömlig lagstiftning är det dock så att efterlevnaden lämnar övrigt att önska. Hög frekvens av straffrihet råder för gärningspersoner som är anställda inom polis- och rättsväsende. Korruption gör att välbesuttna kan köpa sig fördelar inom politiken och vid rättslig prövning. Polisiära, militära och paramilitära organ gör sig regelbundet skyldiga till utomrättsliga avrättningar och påtvingade försvinnanden. Lantadel, borgmästare och stora företag har ofta egen milis (som bl.a. används för att tvinga lokalbefolkningar att sälja mark till kraftigt underpris, s.k. landgrabbing).

“Henerala”

Si Agueda Kahabagan

Lagueño ng Tagalog at heneral sa KKK (Kataastaasan, Kagalanggalang Katipunan ng mga Anak ng Bayan)

På gravstenen kan man läsa en del av Agueda Kahabagans historia. Fritt översatt står det:

Agueda Kahabagan var [Lagueño,] revolutionär och general i den [första] Filippinska Republikens armén. Hon var född i Santa Cruz, Laguna, Luzon och en av de kvinnor som deltog i Lagunarevolutionen och kriget mot amerikanerna. Hon ledde en skara soldater från general Severino Taiños brigad i maj 1897. “Henerala” uppmärksammades för sina ledaregenskaper i flera strider i Laguna, varav en i San Pablo, oktober 1897. Efter att general Pio del Pilar föreslagit general Emilio Aguinaldo att hon skulle befordras till general, valdes hon 6 april 1899 till ämbetet och blev den enda kvinnliga generalen i den [första] Filippinska Republikens armés rullor. Hon greps av den amerikanska styrkan i januari 1902.

Läs mer om Agueda Kahabagan här.

ANG TUNAY NA PAGMAHAL

a0ba87a3-f4e6-40f8-9221-cf7512242f62

ANG TUNAY NA PAGMAHAL AY ANG KUMBINASYON NG MGA ITO: Affectio, Philia, Agape, Eros, Coeus, Fiducia, Respectu

* Affectio – ang umaaliw na Pag-ibig na binubuo ng oras, para sa mga magulang, lolo’t lola, magkakapatid, kasosyo, mga anak, mga apo at mga pangmatagalang tunay na kaibigan

* Philia – ang mainit at magiliw na Pag-ibig na namamahagi at nagagalak

* Agape – ang kapatid na Pag-ibig na mahabagin at naghahai

* Eros – ang nagnanais na katawan Pag-ibig na mainit at kasiya-siya

* Coeus – ang intelektwal na Pag-ibig, na nag-uugnay sa Intelligence at Feel

* Fiducia – upang magtiwala, ang kaalaman na ang ibang tao ay hindi kailanman magpapanumbalik ng iyong mga lihim o gamitin ang mga ito sa anumang paraan nang wala ang iyong kasunduan

* Respectu – naiiba kami sa bawat isa – paggalang na, maging bukas ang loob at hindi humahatol kahit na nagtatanong ka ng isang bagay, ang debate at diskusyon ay kadalasang nangunguna sa isang lugar. Sinusubukang ipatupad ang pagbabago o kahit na mang-insulto sa bawat iba pang mga leads walang pinanggalingan.

PS. Ang tunay na pag-ibig ay ang lahat ng ito ngunit maaari sa isang mas maikling kahulugan ay tinukoy bilang: Pag-ibig, Tiwala, Paggalang at Lust. Ang isang maliit na bit kalabisan, ngunit maliwanag

Optimized by Optimole