Pensionerade officerare erkänner att de mördat civila

"Vi dödade oskyldiga människor": pensionerade colombianska arméofficerare erkänner att de mördat civila.
Tio pensionerade soldater och en civilist erkänner att de kidnappat och mördat 120 oskyldiga bönder och utmålat dem som vänstergerillakrigare som dödats i strid.
av Tanya Wadhwa för peoples dispatch den 29 april 2022.
Vid en nyligen genomförd utfrågning i JEP erkände tio pensionerade soldater att de mördat 120 oskyldiga bönder och presenterat dem för myndigheterna som vänstergerillakrigare som dödats i strid mellan 2007 och 2008. Offrens familjer kräver fortfarande att få veta vem som gav ordern. Foto: Kienyke

Tio pensionerade colombianska militärer erkände att de kidnappat och mördat över hundra civila och presenterat de dödade för myndigheterna som vänstergerillas fallna i strid under “upprorsbekämpande operationer” på 2000-talet. Erkännandena gjordes under offentliga utfrågningar anordnade av “organet för erkännande av sanningen inom den särskilda rättskipningen för fred” (JEP) i departementet Norte de Santander den 26 och 27 april 2022. Det skedde i ärende 03 som utreder “de falska positiva fallen” i Catatumbo-regionen i departementet. Vid utfrågningarna deltog familjemedlemmar till ett 50-tal offer.

Den 26 och 27 april 2022 vittnade en före detta general, fyra överstar, fem andra officerare och en civilist inför rätten. De erkände offentligt att de deltagit i det påtvingade försvinnandet och de utomrättsliga avrättningarna av 120 unga bönder från staden Ocaña och angränsande områden mellan 2007 och 2008.

“Vi dödade oskyldiga människor”

Ett av de uttalanden som väckte mest uppståndelse var korpral Néstor Guillermo Gutiérrez. Den pensionerade arméofficeren erkände inte bara att hans enhet mördade oskyldiga bönder, utan att denna typ av mord blev ett kriminellt fenomen i hela den regionen av landet. “Jag erkänner och accepterar mitt ansvar som medverkande till dessa krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten … Jag tänker inte rättfärdiga det jag gjorde eftersom jag begick brott,” sade Gutiérrez. “Vi dödade oskyldiga människor, bönder. Jag vill betona att de vi dödade var bönder,” fortsatte Gutiérrez. “Det fanns påtryckningar,” tillade han. “De krävde att vi skulle ge resultat, vi var tvungna att leta efter resultat oavsett vad, och vi hade kontakt med paramilitära grupper i regionen, särskilt i Aguachica, för att få tag på vapen.” Som svar på kraven från en mamma, som bad om förklaringar till mordet på sin son, bad Gutiérrez henne och mödrar till andra offer om ursäkt. “Jag mördade dem fegt. Jag stal era söners drömmar. Jag slet sönder deras mödrars hjärtan på grund av trycket från falska resultat, för att hålla en regering nöjd. Det är inte rättvist.”

Den pensionerade kaptenen Rivera Jácome erkände också sitt ansvar för brotten och bad om ursäkt till det enda överlevande offret Villamir Rodríguez, som var på väg att mördas av militären, men som senare åtalades för att vara terrorist. “Jag vill klargöra för världen och colombianerna att du inte var en kombattant. Jag är här för att rentvå ditt namn,” sade Jácome.

Alexander Carretero, den ende civilisten, erkände att han var “en person som tog med sig dina nära och kära från olika delar av Colombia för att överlämna dem till armén så att de kunde mörda dem.” Han tillade att “jag kan inte lämna tillbaka era barn, men jag kan hjälpa er med sanningen. Det hade varit bättre om de hade dödat mig, då hade jag åtminstone inte begått dessa brott.”

General Paulino Coronado, överste Santiago Herrera, överste Rubén Darío Castro, överstelöjtnant Álvaro Diego Tamayo, överstelöjtnant Gabriel de Jesús Rincón Amado, major Juan Carlos Chaparro Chaparro, sergeant Rafael Antonio Urbano och sergeant Mauricio Pérez Contreras erkände också att de begått dessa brott och dolt dem med hjälp av falska dokument och betalda vittnen.

Alla de tio åtalade soldaterna ingick i mobil brigad nr 15 (BRIM15), infanteribataljon nr 15 “General Francisco de Paula Santander” (BISAN), som hade till uppgift att bekämpa illegala väpnade grupper i Norte de Santander.

“Vem gav ordern?”

Anhöriga till offren uppmanade å sin sida de före detta soldaterna att avslöja namnen på dem som beordrade dessa avskyvärda brott. Carmenza Gómez, en mor som förlorade sitt första barn i augusti 2008 och sitt andra i januari 2009, talade vid utfrågningen och bad arméföreträdarna att “lägga handen på hjärtat och ärligt berätta sanningen för oss och inte hoppa i vattnet ensamma. Vem gav ordern? Vi vet att det finns fantastiska människor bakom er. Vi vill ha namn. Allt vi behöver är namnen på dessa människor.”

På samma sätt betonade Idalí Garcerá, en annan mor vars son försvann i augusti 2008, att “det är mycket viktigt för oss att få veta denna sanning […] I går hörde jag dem säga att de pressades av regeringen att ge resultat, så jag måste få veta vem som bad om dessa resultat.”

Anderson Rodríguez, som förlorade sin bror, krävde också att soldaterna skulle berätta sanningen “så att det inte blir någon upprepning, för det är ni som vet vilka ägarna är, skaparna av denna grymma handling, en verksamhet som de fortsätter att bedriva än idag.”

Familjemedlemmar till flera andra offer delade också med sig av sina vittnesmål och bad de pensionerade officerarna att vara ärliga, lindra deras smärta, skipa rättvisa och gottgöra.

En väg till lösning

JEP:s ordförande Eduardo Cifuentes sade att vittnesmålen utgjorde ett av de viktigaste närmandena till sanningen om vad som hände under den väpnade konflikten. Han sade också att erkännande och klargörande av sanning och ansvar innebar ett framsteg när det gäller att tillgodose offrens rätt till vetskap, rättvisa och gottgörelse, och att det bidrog till att återställa den skada som orsakats de överlevande och deras familjemedlemmar.

Om organet för erkännande av sanningen inom den särskilda rättskipningen för fred

“Organet för erkännande av sanningen inom den särskilda rättskipningen för fred” (JEP) är en sanningskommission – ett system för övergångsrättskipning som november 2016 skapades inom ramen för de fredsavtal som undertecknades mellan den tidigare presidenten Juan Manuel Santos regering och den nu avmobiliserade gerillagruppen “Colombias revolutionära väpnade styrkor” (FARC) i Havanna på Kuba.

Genom JEP inrättades en domstol som ska utreda, döma och döma alla som anses ansvariga för de brott som begicks under ett fem decennier långt krig mellan gerillan och de colombianska säkerhetsstyrkorna. Den ger ibland mandat för alternativa straff i utbyte mot fullständig avslöjande av händelser som ägde rum under den interna väpnade konflikten.

Förra året konstaterade JEP att den colombianska militären utförde mer än 6 400 av dessa utomrättsliga avrättningar mellan 2002 och 2008, när president Álvaro Uribe var vid makten. Människorättsgrupper och offrens familjer har sagt att det verkliga antalet kan vara mycket högre.

Inom ramen för sitt program för demokratisk säkerhet belönade Uribe-administrationen militära tjänstemän som utförde dessa utomrättsliga avrättningar, som i Colombia även kallas “falska positiva”, med befordringar, semester och andra förmåner.

Den offentliga utfrågningen var ett historiskt ögonblick, inte bara för fredsprocessen utan också för familjerna till offren för de falska positiva fallen, som fick möjlighet att höra sanningen om sina nära och kära och få ett avslut.

JEP har nu tre månader på sig att utfärda en resolution. Tribunalen har befogenhet att erbjuda alternativ till fängelsestraff till personer som erkänner sina brott och gör gottgörelse.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Optimized by Optimole

Upptäck mer från cronander.net

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa