Vi kräver att Sveriges regering, inte tillåter någon gruva i Gállok/Kallak!
Ya basta! Jokkmokks kommun har redan bidragit nog mycket till Sveriges försörjning av elström och skog.
Det tre kvadratkilometer stora och 400 meter djupa dagbrottet blir förödande för renskötseln i området. Järn är ingen ovanlig och kritisk metall, som behövs i den så kallade gröna omställningen. Det räcker med alla andra järnmalmsgruvor som redan finns i Norrbotten.
Näringsminister Thorwaldsson säger att Socialdemokraterna “älskar gruvor”. I februari väntas han och regeringen fatta beslut om gruvan i Gállok.
Skriv under för levande kultur och ren natur i ett gruvfritt Jokkmokk
Varför är det viktigt?
Deklarationen om urfolks rättigheter antogs 2007 av Förenta Nationerna. I deklarationen sägs bland annat att urfolk har rätt att bli konsulterade, informerade och fatta beslut i frågor som berör dem och deras rättigheter, utan påtryckningar utifrån och att urfolk har rätt att bestämma vad som är bäst för dem och deras samhällen. Urfolket samerna måste också få råda över de här gruvplanerna.
Laponias status som världsarv hotas. Samma renar som på somrarna betar i Sarek och Badjelánnda är de renar som också betar i och vid det planerade gruvområdet. Renarna och renskötseln i Laponia var en lika viktig del som naturvärdena för att Laponia alls kunde bli världsarv. UNESCO anser att gruvan i stor grad kommer påverka världsarvet. Laponias status som världsarv kan mycket väl komma att upphöra om gruvan blir verklighet.
Byn Björkholmen, som ligger knappt två kilometer från det planerade dagbrottet, tvingas att evakueras om gruvan kommer. Marker som byborna brukat i generationer blir då bortsprängda.
Lokalbefolkningens försörjning av kött, fisk, örter, bär och svamp saboteras för all framtid och möjligheterna till rekreation i den enda kvarlämnade gammelskogen i området, på berglandet Roavvoajvve, spolieras.
Jokkmokks trovärdighet som natur- och kulturkommun urholkas. Många av de idag återkommande jokkmokksbesökarna kommer troligen att hitta sig andra besöksmål.
Gruvan riskerar att förgifta Lilla Lule älv, som är vattentäkt för Bodens och Luleås cirka 100 000 invånare . Om gruvans damm rämnar dras alla vattenkraftsdammar som finns nedströms med i översvämningen. Många människor riskerar att dö.
Jokkmokks luftkvalité kommer att dramatiskt försämras. I den förhärskande västliga vinden kommer fina dammpartiklar att spridas två-tre mil från gruvområdet. Damm som hamnar i vattnet, i fiskarna, på lavar som renarna äter, på gräs, bär, örter och svampar.
En 90-tons lastbil som var 90 sekund kör på kvikkjokksvägen (väg 805) ger ökat buller och ökar risken för olyckor för bofasta, stugägare, semesterfirare, turister, renar och annat vilt. De effekter på klimatet all denna dieselsdrivna trafik medför måste också beaktas.
Mineraler är ändliga resurser. Det är egoistiskt och kortsynt att generationer som nu lever ska tömma det mesta som finns av kända malmkroppar.
Istället för nya gruvor i gruvfria kommuner måste rejäla satsningar göras på att återvinna mineraler som redan är uppbrutna.
Affärsidén
Järnmalmsgruva i Gállok (Kallak) fem mil väster om Jokkmokk prospekteras av det brittiska företaget Beowulf Mining. Enligt sedvanlig neokolonial modell blir det alltså någon utifrån som kommer ta förgifta bygden och kamma hem vinsterna från gruvbrytningen. Gruvans livslängd beräknar bolaget själva till endast 14 år.
Förutom järnmalm har Beowulf också tillstånd att undersöka koppar i angränsande områden, som troligen också kommer att exploateras när infrastrukturen till den första gruvan är gjord.
Beowulfs företagsidé är att sälja analyserade malmkroppar, med alla tillstånd färdiga för att starta gruvor, till den som betalar bäst.
Två gånger har bolagets miljökonsekvensbeskrivning underkänts av Länsstyrelsen i Norrbotten. Trots det ligger avgörandet om Beowulf ska få bearbetningskoncession eller ej hos regeringen.
Om staten ger sitt godkännande, så kommer ortsbefolkning och skattebetalare att få betala för och leva med giftiga och läckande slamdammar för all framtid.
Sammanfattning av konsekvenser av en gruva i Gállok:
- Byn Björkholmen upphör att existera.
- Urfolket samernas rätt till sina marker sätts än en gång ur spel.
- Renskötseln i området riskerar att slås ut.
- Laponias status som världsarv hotas.
- Lokalbefolkningens möjligheter till försörjning av kött, fisk, örter, bär och svamp saboteras för all framtid.
- Jokkmokks trovärdighet som natur- och kulturkommun urholkas.
- Hela Luleälven förgiftas – vattentäkt för Bodens och Luleås cirka 100 000 invånare.
- Vibrationer från sprängningar riskerar att dammen i Parki kraftstation rämnar. Alla andra dammar nedströms Luleälven kommer då också att brista. Samma scenario blir när gruvans damm förr eller senare kommer att kollapsa.
- Jokkmokks luftkvalité kommer dramatiskt att försämras.
- En 90-tons lastbil som var 90 sekund kör på kvikkjokksvägen ökar bullret och riskerna för dödsolyckor för bofasta, stugägare, semesterfirare, turister, renar och andra djur.
- Den enda kvarvarande gammelskogen i området, på berglandet Roavvoajvve, kommer kalavverkas och täckas med en sprängstensdeponi.
Gå med i gruppen för ett gruvfritt Jokkmokk: https://www.facebook.com/groups/gruvfrittjokkmokk
