Ang kinawat nga bahandi sa mga Marcos
Varför undviker Ferdinand “Bongbong” Marcos Jr. offentliga debatter, forum och intervjuer? En av anledningarna är att han inte vill att allmänheten ska få veta om familjens dolda rikedomar.
Nganong ginalikayan ni Ferdinand “Bongbong” Marcos Jr. ang mga pangpublikong debate, porum ug interbyu? Usa sa mga hinungdan mao nga dili niya gustong mahikyad sa publiko ang tinagong kinawat nga bahandi sa ilang pamilya.
Hur stor är Marcos stulna förmögenhet egentligen? Enligt försiktiga uppskattningar uppgår Marcos enorma stulna förmögenhet till cirka 10 miljarder dollar eller 510 miljarder ₱510 miljarder (1 dollar=₱51).
Unsa ba kadaku ang kinawat nga bahandi sa pamilyang Marcos? Adunay konserbatibong banabana nga mokabat kini sa $10 bilyon o ₱510 bilyon (sa bayloay nga ₱51 sa $1 sa kasamtangan).
Efter att Marcos diktatur störtades 1986 inrättade den första Aquino-regimen presidentens kommission för god förvaltning (PCGG) för att utreda och återta Marcos dolda rikedomar i landet och utomlands. Efter tre decennier kunde PCGG bara återvinna en liten del av tillgångarna. Detta berodde på komplikationer i den rättsliga processen, utländska regeringars bristande samarbete och PCGG:s interna svagheter.
Gitukod sa unang rehimeng Aquino ang Presidential Commission on Good Government (PCGG) dihang napalagpot sa poder ang diktadur‐ yang Marcos niadtong 1986 aron imbestigahan ug bawion ang tagong bahandi sa mga Marcos dinhi sa sulod ug gawas sa nasud. Human ang tulo ka dekada, mumho lang ang na‐ bawi sa PCGG tungod sa mga kumplikasyon sa ligal nga mga pro‐ seso, ang dili pagkooperar sa mga langyawng gubyerno, dugang pa sa pangsulod nga kahuyangan sa PCGG.
PCGG kunde endast återvinna 3,6 miljarder dollar i landet och utomlands från början av Aqui- no I-regimen fram till Rodrigo Dutertes nuvarande regering. I synnerhet Marcos tillgångar till ett värde av 680 miljoner dollar återfanns från banker i Schweiz, USA och andra länder. Från denna återvunna förmögenhet togs ersättning till offren för kränkningar av de mänskliga rättigheterna under den 14-åriga diktaturen mellan USA och Marcos.
Mikabat lamang sa $3.6 bilyong kantidad sa mga bahandi ang narekober sa PCGG sa sulod ug gawas sa nasud sukad niadtong panahon sa rehimeng Aquino I hangtud sa kasamtangang rehimen ni Rodrigo Duterte. Sa partikular, adunay nakuhang $680 milyong mga asset ni Marcos sa mga bangko sa Switzerland, sa US ug sa uban pang nasud. Gikan sa maong narekober nga mga bahandi gikuha ang mga gibayad isip danyo-sperwisyo sa mga biktima sa tawhanong katungod sa 14 ka tuig nga paghari sa diktaduryang US- Marcos.
Merparten av Marcos-familjens missgynnade rikedomar användes för att behålla sin livsstil som miljardär, upprätthålla sin politiska bas i Ilocos Norte och Leyte och återta den politiska makten på nationell nivå för att kunna fortsätta sin plundring och sitt blodiga styre.
Kadaghanan sa maong mga kinawat nga bahandi ginagamit sa mga Marcos aron mapabilin ang kinabuhing-bilyunaryo, aron mapabilin ang ilang pulitikanhong base sa Ilocos Norte ug sa Leyte ug aron bawion ang pulitikanhong gahum sa nasudnong angang aron ipadayon ang ilang pagpangawkaw ug madugoong paghari.
Det finns ingen sanning i de historier som cirkulerar om att Marcos rikedomar kom från Ferdinand Marcos Sr:s advokatbyrå och det hemliga “Tallano-guldet”.
Walay kamatooran ang ginapakaylap nga mga sugilanon nga ang bahandi sa mga Marcos naggikan sa pagka-abugado ni Ferdinand Marcos Sr. ug sa gipatagong “Tallano Gold.”
En betydande del av deras rikedomar, som stals från Japan-finansierade projekt, sattes in i Credit Suisse i Schweiz. Dessa sattes in på flera konton i namn av falska stiftelser och institutioner, t.ex. de som tillhörde hans kumpan Herminio Disini. Den första insättningen på 100 miljoner dollar ökade till mer än 800 miljoner dollar.
Dakung bahin sa gibulsa niyang bahandi gikan sa mga proyektong gipondohan sa Japan ang gideposito sa Credit Suisse sa Switzerland. Gi‐ butang kini sa pipila ka akawnt ila‐ lum sa mga pangalan sa hinimohimong institusyon ug korporasyon sama sa kroni niyang si Herminio Disini. Sa inisyal nga depositong $100 milyon, midaku kini ngadto sa kapin $800 milyon.
Efter att ha förskingrat pengarna från Japans krigsskadestånd, riktade Marcos sina ögon mot utländska lån från Världsbanken och Asiatiska utvecklingsbanken för sina infrastrukturprojekt och privata ackumulation av byråkratiskt byte. Detta skedde genom att han överutnyttjade och överprissatte infrastrukturprojekt (t.ex. vägar och broar) för att kunna pressa ut stora summor i form av kickbacks, mäklararvoden och andra former av mutor från utländska företag och utländska leverantörer av byggnadsmaterial.
Dihang nahurot na ang gibayad sa Japan sa mga kadaut sa gyera sa nasud, gigamit usab ni Marcos ang langyawng utang sa World Bank ug Asian Development Bank alang sa iyang mga proyektong imprastruktura ug pribadong pagtigum sa burukratikong korapsyon. Kini pinaagi sa sobrang paggasto ug sobrang pagpresyo sa mga imprastrukturang proyekto (sama sa mga kalsada ug tulay) aron makakolekta og dakung mga komisyon, brokers’ fees ug uban pang porma sa pagpanuhol sa mga langyawng kumpanya, sa mga langyawng suplayer sa himang pangkonstruksyon.
Marcos hade absolut makt över militären och polisen under krigslagstiftningen, undertryckte all opposition och plundrade ostraffat de offentliga kassorna och de offentliga resurserna. Han trakasserade och konfiskerade privatägda företag som Meralco, PLDT, Philippine Airlines och två andra, massmedieföretag som sju TV-stationer, 16 dagstidningar, 11 veckotidningar, 66 lokaltidningar och 292 radiostationer.
Tungod aduna siyay absolutong poder sa paggamit sa militar ug pulis sa panahon sa balaod militar, gisumpo ni Marcos ang unsamang oposisyon ug gawasnong nangaw‐ kaw sa pondo sa katawhan ug bahandi sa publiko. Gipigot ug gikumpiska niya ang mga pribadong yutilidad sama sa Meralco, PLDT, Phi‐ lippine Airlines ug lain pang duha, mga korporasyong masmidya, lakip ang pito ka istasyon sa telebisyon, 16 ka nasudnong inadlaw nga mantalaan, 11 ka sinema nga magasin, 66 ka mantalaang pangkomunidad, ug 292 ka istasyon sa radyo.
Marcos använde sig av “presidentdekret” och “instruktionsbrev” för att ge sig själv och sina kumpaner förmåner. Till exempel tog hans försvarsminister Juan Ponce Enrile kontroll över skogsindustrin, Eduardo Cojuangco över kokosnötsindustrin, Roberto Benedicto kontrollerade sockerindustrin, Antonio Floirendo över bananindustrin och många fler.
Gigamit ni Marcos ang mga “presidential decree” ug “letters of instruction” aron hatagan siya og pa‐ bor ug ang iyang mga kroni. Mga pananglitan niini mao ang iyang kalihim sa depensa nga si Juan Ponce Enrile kansang adunay kontrol sa industriya sa troso, Eduardo Cojuangco sa industriya sa lubi, Roberto Benedicto sa industriya sa asukal, Antonio Floirendo sa industriya sa saging, ug daghan pang uban.
Trots ständiga förnekanden om familjens stulna rikedomar, slant Imelda Marcos tunga när hon hävdade att “Allt detta är vårt!”.
Luyo sa pagpangulipas nga walay kinawat nga bahandi ang pamilya, nasipyat pa gihapon si Imelda Marcos sa pagsulting “Amo na tanan!”
Om Marcos Jr. vinner presidentvalet i maj 2022 fruktar många att folket helt kommer att förlora kampen för att återfå sina illa förvärvade rikedomar.
Gikabalakan nga kung modaog si Marcos Jr. sa eleksyong presidensyal sa Mayo 2022, hingpit nga dili na mabawi sa katawhan ang kinawat nilang bahandi.
