Filippinerna är en republik vars president är statschef, regeringschef och överbefälhavare för de [regeringskontrollerade] väpnade styrkorna (AFP). Presidenten har ett mandat på sex år och kan inte väljas om. Politiska partier byggs upp runt starka enskilda politiker och upplöses när dessa drar sig tillbaka från politiken. Det är vanligt att politiker (efter valnederlag) byter eller skapar ett nytt parti, så partier bildas och läggs ned i rask takt.
Filippinsk lagstiftning tillvaratar, med vissa undantag, de borgerliga mänskliga rättigheterna relativt väl (t.ex. kan man avseende diskriminering på arbetsmarknaden konstatera att Filippinerna är förhållandevis jämställt), medan ingen av de socialistiska mänskliga rättigheterna är lagstiftad (dock ger 4P-lagen, efter mexikansk modell, ett visst skydd mot djup fattigdom).
Allmän förskoleålder är 4 år och den 7-åriga allmänna grundskolan startar vid 6 års ålder och är indelad i elementärskola och högstadieskola. Det 3-åriga gymnasiet (undergraduate college) är antingen avgiftsfritt/allmänt eller avgiftsbelagt/privat och detsamma gäller universiteten. Det råder skolplikt, men denna saknar uppföljning.
Sjukvården består av såväl allmänna (nästintill avgiftsfria) sjukhus och läkarstationer, samt privata sjukhus. Det råder inom hela vården, med undantag för de mest exklusiva klinikerna, brist på sjuksköterskor och patienters anhöriga tvingas ta rollen som obetalda vårdbiträden. Detta får till följd att den som saknar anhöriga och inte är ekonomiskt välbeställd endast får medicinsk behandling och ingen omvårdnad. Varje år utexamineras ett stort antal sköterskor, men de flesta av dessa blir omedelbart utlandsanställda (OFW).
Filippinerna antog 2016 ett tiopunktersprogram för social och ekonomisk utveckling.
De främsta bristerna i filippinsk lagstiftning för mänskliga rättigheter är bl.a. att
- åldern för straffmyndighet är 12 år.
- rätten till skilsmässa är olika beroende på religiös tillhörighet. Kristna har ingen laglig rätt till skilsmässa utan hänvisas till en lång, krånglig och kostsam annulleringsprocess i domstol.
- abort är olagligt och straffet är 6 månaders fängelse för den havande kvinnan och upp till 6 år för den som utfört aborten.
- barnaga är förbjudet i lag, men lagen har inte tagits i bruk.
- våld och tvångsförflyttning av urbefolkning förekommer, i syfte att exploatera naturresurser, med stöd av nationell lag. Det finns fler än 100 olika ursprungliga etniska minoriteter i landet, varav hälften i drabbade regioner.
Trots relativt föredömlig lagstiftning är det dock så att efterlevnaden lämnar övrigt att önska. Hög frekvens av straffrihet råder för gärningspersoner som är anställda inom polis- och rättsväsende. Korruption gör att välbesuttna kan köpa sig fördelar inom politiken och vid rättslig prövning. Polisiära, militära och paramilitära organ gör sig regelbundet skyldiga till utomrättsliga avrättningar och påtvingade försvinnanden. Lantadel, borgmästare och stora företag har ofta egen milis (som bl.a. används för att tvinga lokalbefolkningar att sälja mark till kraftigt underpris, s.k. landgrabbing).
